Plan B och acceptans

Som jag skriver i min presentation - att kombinera en hälsosam livsstil med familjelivet är ibland lätt som en plätt men ofta betydligt mer utmanande. Denna eftermiddag/kväll hör till den mer utmanande varianten och här sitter jag nu - utmattad - iklädd morgonrock, aningens sur för en utebliven powerwalk och med en sovvägrande 5-åring som ligger i min säng på övervåningen och ropar på mig.

Ibland vill man bara ge upp och ta sig en kexchoklad eller tre.

Men det gör jag inte utan jag använder mig av det fenomenala fenomenet PLAN B!

Jag prioriterar helt enkelt om tar det lugnt ikväll och morgondagens vilodag byts mot en uppfriskande pw i arla morgonstund. Schemat ändras om lite igen men jag får fortfarande till mina pass och alla är nöjda och glada.

Det är så det ser ut i mitt liv. Jag planerar och strukturerar men i bakhuvudet finns att planerna kan behöva omkastas. Att ge upp och kasta in handduken är inte ett alternativ! Förr hade det absolut varit det, men nuförtiden är jag inte intresserad av ursäkter för att slippa. Jag mår helt enkelt för bra och har för kul för det!

Jag jobbar också med acceptans. Att helt enkelt acceptera att det är så här mitt, och förmodligen alla andra småbarnsmammors, liv ser ut. Ibland går det helt enkelt inte att få till det så som jag önskat och planerat. Familjen kommer först och jag gör så hälsosamma val och prioriteringar som jag bara kan. Jag försöker njuta av min resa och vara stolt och glad över den livsstil jag har skapat.

Just att tänka tanken att det här är for life, och det är hälsan som är viktigast, hjälper mig att inte känna någon stress över uteblivna träningspass eller misslyckade måltider.

Hur ser det ut i ditt liv och hur tänker du kring detta?

Trött - bestämd - glad!